....
Ibland önksar jag att jag kunde stänga av min tankeverksamhet.
För just nu bara maler och maler det... runt, upp och ner, hit och dit... tänk om... Varför... hur blev det så här... rätt?...Fel?... Glad... ledsen... trött... pigg... törstar efter sällskap... njuter av ensamheten.... VARFÖR
Tankar som skapar känslor... känslor som gör ont, för jävla ont!
Är så trött... så sjukt trött.
Just nu saknar jag verkligen en famn att krypa upp i... någon som kan krama om mig hårt så den här kylan och klumpen i mig kan försvinna.
Känns extra tomt när mitt troll inte är hemma.
Ibland önskar jag att jag vore blåst, tänk vad enkelt livet skulle vara om man inte funderade så mycket. Om man bara kunde agera på impuls, på känsla...
men istället funderar man länge innan, och då kommer tvivlet... varför skulle han tycka så? Varför skulle det funka? Varför skulle det passa mig?
